Efter att en period mått riktigt dåligt känner jag mig som om kroppen fått en nystart.

Jag känner i mitt inre att jag besitter en urkraft. Men emellanåt ställs vi inför situationer som står utanför vår egen makt att påverka. Hur väl jag än vill och hur många verktyg jag än har måste jag då bara släppa taget om lösningen, för att inte skada mig själv.

Eftersom jag driver på i det längsta säger kroppen till sist ifrån. Det känner säkert många igen. Denna gången bestämde sig min mage för att slå ner mig. Jag åkte på flera dagars magsjuka. Jag hann precis återhämta mig när den slog till igen och likadant en vända till. Till sist är man så urlakad att det finns inget kvar att rensa bort.

Jag kan inte låta bli att fascineras över hur vi fungerar. Hela denna utrensningsprocess var verkligen behövlig om än den höll på att knäcka mig totalt. Jag känner mig tvättad både mentalt och fysiskt. Nu startar nått nytt.

Jag har fått hålla upp med att ta emot personer för hypnos, för jag måste vara i balans för att kunna ge. Men nu är jag mer balanserad än jag varit på länge.

Tänk vad en sjuk mage kan ge en. Jag har så mycket att vara tacksam över och nu är min blick klar igen. Nu är det dags att skapa fortsättningen. Hur vill jag att min verklighetstavla ska målas? Vilka färger väljer jag att ta in? Vem ska den behaga?

Kjellsdotter Nilsson

För er som undrat, så är det nu ok att boka tider för hypnos igen.